Men vi startar med en.....
Det sägs att....
en liten parvel på tvåans busslinje satt framme vid chauffören och skulle stiga av vid Drottning Margaretas väg och mellan Gustav Vasagatan och Sturevägen ropade pojken till chauffören:
-Vill farbror vara så vänlig att stanna vid Margaretaplan, jag ska stiga av där.
-Ja det ska jag göra sa chauffören.
Men pojken var inte riktigt nöjd med det svaret utan tillade:
-Farbror måste tända skylten då för annars stannar inte bussen.
Att det blev jubel i den fullsatta bussen kanske är onödigt att tillägga.
Sällskap anno 1971
Med jämna mellanrum drar en lång busskaravan genom Kalmars centrala delar.
Sällan ses en ensam buss stanna vid en hållplats, bussarna tycks lida av sällskapssjukan.
Det stämmer inte riktigt säger föreståndare Erik Persson:
-Vi försöker "saxa" trafiken så gott det går speciellt när det gäller linjerna som går norrut.
Många av resenärerna kan på så sätt komma hem med samtliga av dessa bussar.
Svenska lokaltrafikföreningen höll sin årskongress på stadshotellet i Kalmar den 6-7 juni 1973 och 200 delegater från hela landet deltog.
Nordiska institutet för samhällsplanering höll föredrag om "Den kollektiva lokaltrafikens transportstandard"och på eftermiddagen bjöds det på en tur över Ölandsbron och bussutställning.
Kalmar Omnibussförening informerar:
Från den 1 augusti 1975 gäller följande taxa:
Enkel resa vuxen 1:50 kr, enkel resa barn ej fyllda 17 år 1 kr, enkel resa pensionär 1 kr.
Besvär
Besvära inte bussbolaget!
Som daglig resenär med fyrans linje är jag nog inte ensam om att bli ursinnig på Kalmar bussbolag.
Nästan varje dag upprepas samma sak, en eller två skolklasser som ska från Norrliden till bastun invaderar bussen.
Idag i ösregnet nekades en mamma med barnvagn plats på den fullsatta bussen och det är inte första gången.
Kan inte skolorna meddela i förväg när klasserna ska åka? så att en extrabuss kan sättas in.
Jag undrar just vad ett månadskort för ståplats på bussen kostar?
Tack och lov att våren snart är på väg och det ska bli skönt att använda cykeln igen så man slipper besvära bussbolaget.
Till sist en buss som gick i väggen..........
Föraren skadades tämligen lindrigt och den enda passageraren ( en dam ) fick lättare chock när en av de kommunala bussarna i Kalmar på fredagsmorgonen körde in i en fastighet vid Södra vägen.
Det var bussen på linje ett med avgång från terminalen kl 07:55 som mitt för fastigheten Södra vägen 23 plötsligt sneddade rakt över den enkelriktade gatan och med stor kraft rände rakt in i husväggen.
Dom materiella skadorna på både buss och fastighet blev stora men fastigheten är en saneringsfastighet och möjligen påskyndar det inträffande den definitiva rivningen.
Olyckan inträffade 1977.
Vi traskar vidare i sjuttiotalet och kommer fram till att bussar ibland råkar ut för trafikolyckor, även kollisioner mellan buss och bärgningsbil.
Väl mött
När man tänker på just bussar och busstrafik så kan man osökt inte låta bli att tänka på alla turlistor, tjänstgöringslistor som passerat genom historiken.
Allt i kampen för att chaufförerna skulle få chansen att kunna passa tidsschemat och i slutändan att passagerarna skulle kunna ta sig för punkt A till punkt B och slippa cykla eller gå.
Men ibland inträffade det att det blev försening, kanske oundvikligt men vem är ofelbar men detta faktum resulterade i besvikna resenärer som ibland skrev brev till Kalmar Omnibussförening, här ett brev från 1969.
Men som sagt chaufförerna gjorde sitt bästa för att upprätthålla tider och framförallt väderlek, trafik och järnvägsövergångar gjorde livet som resenär och framförallt busschaufför besvärligt.
Vi tar oss en titt på turlistan från 1929.
Eller vad sägs om 1936.
Vi tar oss en tur från Flundregatan till Brändtorpsvägen sisådär enligt turlistan eller? ja 1943.
Eller vad tror ni om en tur från Bergkvara till Vissefjärda 1963.
Och hur kunde nu chaufförerna hålla reda på sina tider och arbetspass undrar vän av ordning.
Jo genom så kallade tjänstgöringslistor.
Vi spanar in en busstidstabell från 1962
Vem var det som sa att livet som resenär skulle vara lätt trots tydliga skyltar.
Vi drar på oss platåskorna och styr med bestämda steg in i sjuttiotalet, väl mött
Vi tar klivet rakt in i sextiotalet och 1962 då Kalmar Omnibussförening flyttade in i nybyggda lokaler på Verkstadsgatan i mitten av juni månad.
Byggnadsfirma Claesson & Anderzén Kalmar var huvudentreprenör och kalmararkitekten Arne Delborn stod bakom designen, och övriga entreprenörer i bygget var bland annat Sydöstra Sveriges Byggille med vvs som specialitet, Nilsson & son stod för ventilation och Elbyrån i Kalmar för dom elektriska installationerna, och som...grädde på moset så stod Herbert Hagbloms målerifirma för att sätta färg på det hela.
Det sägs att.........
Chaufförerna är duktigt folk och alltid är dom vänliga, kanske för vänliga?
Det tål nog att vid att stöta på tröga och långsamma resenärer som inte vet var de har vare sig pengar eller kort och som kommer med stora sedlar.
Bussen är inget växelkontor.
Hundbiljett
Varför tar man ut avgift för hundar på Kalmar Omnibussförenings stadstrafikbussar?.
Jag och min långhåriga kanintax hade varit i stan och efter som det blir ganska mycket för henne att gå både till och från stan så beslöt vi oss för att ta bussen hem.
Det blir 90 öre för hunden sa chauffören och jag fick en chock, här sitter jag med min hund i knäet. Ett par platser ifrån sitter ett par mammor med småbarn.
Barnen tumlar upp och ner, är uppe med fötterna på sätet och smutsar ner. Barnen åker gratis.
Med i bussen finns även en barnvagn, barnvagnen upptar stor yta och chauffören får hjälpa till både med att få på och av den från bussen.
Barnvagnen får betala 50 öre. Men min hund som sitter i knäet får betala 90 öre.
Är detta rätt?
Kalmars första kvinnliga busschaufför.
Något förvånat höjde väl de flesta passagerare på ögonbrynen när dom på måndagsmorgonen steg på bussen på linjen till flygflottiljen.
Anledningen var förmodligen Ann Mari Sjögren, stadens första kvinnliga busschaufför.
Nog såg dom lite förvånade ut men så länge dom inte är förskräckta gör det inget. sa hon.
Kvinnliga taxichaufförer finns det i Kalmartrakten och Ann Mari har kört både lastbil och buss som bilkårist så även om en del trodde att hon skulle bli avskräckt efter en tur med den enda bussen med osynkad växellåda så bedrog dom sig för hon har redan erfarenhet av detta från förr.
Året var 1964.
Det sägs att.....
en äldre dam under en resa i Tallhagen signalerade för stopp vid en hållplats.
När bussen stannat lutade sig damen ut ur bussen och spottade ut sin tuggbuss och satte sig lugnt ner med orden:
-Nu kan vi köra igen chauffören.
Asch vi tar en till....
Det sägs att......
från busshållplatsen vid posten pressade sig ett gäng med unga musikanter in genom den främre dörren på linje tvåans buss.
Allra sist kom en ung pojke med ett stort horn i ett fodral som han med största svårighet och mycket lirkande fick in sitt instrument så att föraren kunde dra igen dörren.
Pojken kånkade bort genom gången mot sina kamrater då en äldre farbror vände sig om till pojken med en mycket allvarlig min.
-Det var allt tur för dig och oss att du inte spelar piano min gosse......
Kalmars nya bussterminal
Vi tar oss en titt på Kalmars nya bussterminal som invigdes den 9 oktober 1967 på Östra Sjögatan och bygget kostade 155 000 kronor.
Vi kliver ett steg till i sextiotalet med siktet inställt på turlistor och andra kuriosalistor nästa gång, väl mött
H286 var den första av två Scania Vabis C70/3 Capitolbussar som levererades till Kalmar Omnibussförening 1956.
Bussen som beställdes av Scania Vabis kom till Kalmar i december 1956 något försenad då färdigställandet av bussen dragit ut på tiden, och leveransen ner till Kalmar gjordes av en av fabrikens testförare.
Styrelsen för Omnibussföreningen bjöds på provtur till Vassmolösa gästgiveri där återförsäljaren Rydbergs motor bjöd på julbord och bussen ska efter att chaufförerna fått lära känna den insättas i trafik på linje två januari 1957.
Den andra bussen av samma typ beräknades levereras den åttonde januari och den fick registreringsnummer H125.
Kalmar, Jönköping och Gävle har tillsammans beställt 30 bussar av modell C70 Capitol så fler liknande bussar lär synas på Kalmars gator.
Capitolbussen i korsningen Södra Långgatan-Östra Sjögatan där mötande bilister fått bromsa och i vissa fall även backa för att bussen ska komma fram.
Lite historik om Capitolen och Metropol.
Ursprunget till utseendet på Scania C70/3 Capitolen har sitt ursprung i Amerika och representanter från Scania-Vabis och Stockholms spårvägar åkte till USA för att studera de amerikanska idéerna och man fann att just Mack hade ett koncept som tilltalade och en Mackbuss importerades och provkördes av både Scania-Vabis och Stockholms spårvägar under 1949.
Mack C50 på prov i Stockholm 1949 och den väckte uppmärksamhet med sitt annorlunda utseende.
Scania Vabis utvecklade under 1952-53 Scania C50 Metropol som var den första bussen med självbärande kaross och alla ritningar på bussen kom från Mack C50, dock omarbetat för att passa in i Scania-Vabis tillverkning.
Modell C70/3 Capitol var en förenklad variant av C50, Metropolbussen.
En provbuss Scania Vabis C70/3 provkördes den första gången i november 1956 och bussar beställdes till Stockholm, Jönköping, Gävle, Uddevalla, Trollhättan, Göteborg och Kalmar och Scania Vabis C70/3 tillverkades i 59 exemplar och Kalmar fick alltså två stycken till att börja med.
Slutet på femtiotalet närmade sig och sextiotalet stod på tröskeln.
Väl mött.
Ja så hade det nog hetat om en buss gjort som vi ska göra, alltså göra en liten avstickare och avhandla en speciell buss men man kan inte låta bli att nämna denna.
1958 tillverkades ett busschassi av fabrikat Scania Vabis BF73:a och karossen tillverkades hos svenska karosseriverkstäderna i Katrineholm ( SKV ) och när bussen var klar för leverans levererades den till Kalmar och Omnibussföreningen där den användes för turisttrafik och vidare till Nybro där den sedan användes i tio år.
1988 köptes bussen in av Scaniamuseet i Södertälje och ett renovering- och restaureringsarbete startades för att återskapa bussen i 1958 års utseende och dryga tre år och 7000 arbetstimmar senare stod bussen klar för "ny" leverans 33 år senare.
Den 20 mars 1991 överlämnades bussen till Scania för att få en given plats på museet och användas i diverse veterankörningar.
Så man skulle kunna säga att H 400 nått sin ändstation men vi säger istället att resan bara börjat för Kalmar Omnibussförenings gamla vagn fyra.
Vi gör en avstickare till i nästa inlägg om en väldigt speciell buss, ja faktiskt var dom två stycken.
Det sägs att.....
små hundar åker gratis precis som små barn på bussarna, men var går skillnaden mellan stor och liten hund som någon frågade.
Ytterligare så kan vi nämna att....
En förare på en av bussarna fick en ordentlig åthutning av en dam som steg på vid Stortorget därför att han inte stannat intill trottoaren.
Trots att föraren försvarade sig med att han stannat så nära han hade rätt till så hjälpte inte det, han var och förblev en drulle.
Damen sade att om hon brutit ett ben så hade det varit förarens fel etc, föraren svarade
-Åja nu gick det ju bra och med den spänst och vigör som damen hade så var det ingen risk.
Samtliga medpassagerare blev nog liksom uppbragta över den enligt deras tycke alldeles omotiverade avhyvlingen.
Två nykomlingar 1957-58.
Två nya bussar av fabrikat Scania-Vabis debuterar i Kalmar på lördagen, och en rad detaljer göra det bekvämt för förarna och passagerarna.
Man har sålunda gått ifrån körriktningsvisarna och istället har man så kallade fix-ligths -en blinkande historia som lär synas på 50 meters avstånd i starkt solljus.
Säten och stolar är klädda i tyg och dörrarna är tydligt utmärkta med ut- och ingång och linjeskyltarna är numera belysta och dörrarna kan utifrån öppnas av passagerarna som bara behöver trycka på en knapp.
Passagerarantalet är 53 (30 sittande) och nyförvärven kostade 70 000 kronor och leveransen gjordes av Rydbergs motor i Kalmar och karosserna kommer däremot från svenska karosseriverkstäderna i Katrineholm.
Det sägs att......
bussföraren på linje tre som lämnar Stortorget strax före klockan tre gjorde en vacker räddning i hörnet av Södra Långgatan och Östra Sjögatan där en liten grå bil kom stickande och höll på att ställa till med villervalla.
Busschauffören var emellertid situationen vuxen och utan att en min förändrades i hans ansikte klarade han saken medan en stor del av passagerarna så att säga " höll andan".
Skyddat...från den 24 december 1958.
Det första regnskyddet för lokaltrafikens passagerare i Kalmar sattes upp på tisdagen vid busshållplatsen i Törneby.
En stabil konstruktion utförd i trä avsedd för passagerare från Smedby och Törnebyslätt och ett önskemål om flera liknande skydd uppsatta kommer att behandlas av bussbolaget allt enligt föreståndare Sven Rundström.
Enklare konstruktioner i Uveplast och stål skulle förmodligen passa bättre inne i staden men inget är bestämt ännu.
Det sägs att.........
vänliga veckan gjort sitt intryck även i Kalmar, i en av bussarna reste sig en yngling på sig, lyfte på mössan och erbjöd en äldre dam sin plats.
Damen satte sig i pur förvåning -för bussen var praktiskt taget tom.
Vi tar oss vidare in i sextiotalet i rask takt nästa gång, väl mött.
Men vi börjar den 13 juli 1949.........
Det sägs att.....några eller någon varit framme och ändrat namnet på busshållplatsskylten till "pusshållplats".
Ett tiotal soffor har utställts vid olika busshållplatser i staden och sponsor var aktiebolag Lundgrens järnhandel i Kalmar
Kalmar stad har under de senaste veckorna berikats med parkeringsförbudsskyltar företrädesvis vid dom gator som trafikeras av stadens bussar.
1950
Vi tar klivet in i femtiotalet och meddelar att man numera vid Fogdegatan kan utläsa pusshållplats på skylten...tänka sig vilken trafikstockning som torde uppstå och förmodligen kommer dylika platser att uppföras på mindre trafikerade gator.
En liten anekdot från Grönköping....
Busschaufför herr Emilsson har förklarat att han omöjligen kan veta om han inte ibland kör för fort på linjen Grönköping-Hjo-Grönköping då hans buss saknar hastighetsmätare.
Ett beklagligt förhållande som lär vidlåda de flesta trafikbussar inte minst i den kungliga huvudstaden.
Herr Emilsson upplyser emellertid att han ibland söker få ett grepp om farten genom att räkna det antal telefonstolpar han passerar på en minut, detta räknande försvårar emellertid avsevärt styrningen.
Rundturer i Kalmar.
Den 22 juni 1950 påbörjades rundturer i Kalmar med start från centralstationen och beställning gjordes vid turistbyrån vid Ölandsgatan.
Vi gör ett steg tillbaka ett kort ögonblick till 1948 och konstaterar att Kalmar som första stad kommer att få en dubbeldäckarbuss.
Bussen är av fabrikatet Volvo och rymmer sammanlagt 103 passagerare och man har diskuterat möjligheten att använda bussen till sightseeingturer varvid endast övre våningen skulle användas.
Fordonet har en toppfart på 120 km/h och motorn är en 320 hästars diesel och enda olägligheten med bussen torde vara det faktum att ringklockorna på vilka signal för avstigning göres finns på andra våningen men man ska ju inte kverulera en dag som denna.
Onsdagen den 1 April 1948.
Vi tar oss snabbt tillbaka till 1951....
Det sägs att...
Stadens ungdomar har introducerat en ytterst farlig och icke ansvarsfull sport där det går ut på att skaffa sig lift med buss, där man kryper upp på bakre kofångaren sedan bussen satt igång och följer med.
Man har även på vintern uppmärksammat ett beteende där ungdomar åker kana efter bussarna längs busslinjerna.
Det sägs att.....
Vild musjakt i Kalmarbuss uppstod när en buss på linje två var på väg från Bränntorpet så upphävdes ett fasans skri.
En dam hade upptäckt att en liten mus satt på ryggen av en framförvarande dam.
När djuret fann sig upptäckt följde den omedelbart den kända uppmaningen "stig framåt i bussen" och sökte skydd hos föraren som ingalunda tappade koncepterna till skillnad från en del kvinnliga passagerare.
Musen klarade livhanken genom att försvinna ner i ett skrymsle intill motorrummet.
Dess vidare öde är okänt.
Vidare sägs det att........
Någons mormor blev rätt förlägen när hon skulle åka buss med ett par av sina barnbarn och hon löste biljett åt det ena barnet och på fråga från chauffören om hon inte skulle lösa biljett för det andra barnet svarade hon
-Det behövs ej ty vederbörande är blott tre år...
Men då hördes den lilla högt och tydlig säga..
- Men mormor vet väl att jag är fem år!
Det blev en biljett till och munterhet spred sig i bussen.
Brevledes.....
Förarnas vardag var rätt besvärlig men ibland så kunde även den mest härdige föraren få nog.....
I brevet står....
Motorn i denna buss är kraftlös.
Man har att köra 14,5 minuter från torget med tom vagn, hur det är under rusning säger sunt förnuft.
Går det ej att ordna på något sätt, så låt en extravagn stå klar att rycka in vid förseningar.
Ovett är det enda man får i H 104 numera tack vare en kraftlös motor.
Till slut
Då tar vi och avslöjar bilden på Kalmars nya dubbeldäckare....någon som gick på det?
Se datumet...1 April 1948.
Vi stolpar vidare i femtiotalet nästa gång....väl mött
Frågan är ska vi räkna stolparna?.......precis som herr Emilsson.
1943 övertogs busstrafiken i Kalmar av Kalmar stad och herr Hugo Dahlbom (som förövrigt var ägare till den i folkmun så kallade röda linjen), utnämndes till trafikchef över busstrafiken i Kalmar.
Verkställande direktör blev Carl Blomberg och sekreterare i Kalmar omnibuss förening blev Eric Bolander.
Herr Dahlbom hade klara besked om vad som behövdes vid planeringen av stadsdelarna och så uttryckte sig herr Dahlbom i sina önskemål:
-Som främsta önskemål sätter jag att stadens myndigheter måste få upp ögonen för att man vid planeringen av nya stadsdelar lägger upp en trafikpulsåder som är anpassad med en sån beskaffenhet att våra nio tons vagnar kan komma fram.
Tyvärr har man inte förrän nu kommit underfund om detta och som ytterligare önskemål nummer två så påpekas att en lösning av korsning vid järnvägsövergångar då en chaufför under ett arbetspass kan passera järnvägsövergångar ett tjugotal gånger och fått stå och vänta vid sjutton tillfällen vid nedfällda bommar, och detta innebär ju att det blir problematiskt att hålla turlistorna.
Strejk!
Vid nyåret 1947-48 utfärdades ett strejkvarsel för chaufförerna vid Kalmar Omnibusförening och den bakomliggande orsaken var lönefrågan och förhandlingar hade upprepade gånger förts men ingen uppgörelse mellan parterna hade slutits och det gamla avtalet utgick.
Arbetarparten varslade om åtgärder och chaufförena och Kommunalarbetarförbundet sa nej till förlikning och i december strandade förhandlingarna och dom 14 chaufförerna nedlade sitt arbete och från midnatt var alltså Kalmar utan busstrafik.
Det sägs att.......
Flygflottiljen i dessa busstrejkens dagar satte in en buss i "privat" trafik mellan staden och Törneby.
Naturligtvis var det endast flottiljens manskap och anställda vid F12 som fick nyttja den.
Till motsats till dom glatt röda bussarna framstod den gråa vagnen som en anonym dyster skapelse i trafiken.
Upphävd blockad inträdde den 29 december då uppgörelse hade träffats och busstrafiken återupptogs den 31 december, strejken var över för denna gång.
Busståget.
1949 gjorde ett busståg Kalmar den äran, och ett busståg innebär att det är en buss med släpvagn för persontrafik och tillverkaren var Molinverken.
Släpvagnen kopplas till en ordinarie buss och med släpvagnen blir det sammanlagda antalet passagerare ca 100 st.
Man kan tycka att ekipaget borde vara svårt att framföra men släpvagnen följde i samma spår som bussen och den allt annat än lätta passagen vid korsningen mellan Skansgatan och Klostergatan avklarades utan problem.
1950 i all hast..........tydligen
Vi kliver raskt in i femtiotalet och noterar att resenärer i Berga den 14 februari fick en omåttligt obekväm morgonpendling till arbetet då en av morgonbussarna passerade en hel kvart för tidigt.
En cyklande pojke uppmärksammade resenärerna utefter Villagatan på att bussen redan passerat vilket resulterade i att bergaborna i vildaste fart försökte genskjuta densamma vid Tallhagsvägen, och dom flesta lyckades men många missade bussen.
Det blev knappast bättre då chauffören efter att han uppmärksammat sitt misstag försökt leta upp resenärer och detta resulterade i att ankomsten till Stortorget blev försenad vilket innebar att resenärer missade sina anslutningsbussar och kom för sent till sina arbeten.
Föraren var nyanställd och hade därigenom missuppfattat linjens sträckning.
Kassatrassel
Kassaproblem uppkommer ibland och i somliga fall kan skakningar vara en bidragande orsak, detta påtalades av flera chaufförer i stadsbussarna då kassaapparaterna inte förmår klara av skakningar som uppkommer i bussarna och kassaapparaterna ska därigenom ersättas med det hederliga biljettsystemet i block istället för ideliga tryck på knapparna på apparaterna, som sagt moderniteter är inte alltid tidsbesparande.
En nyhet till sist från 1950, Kalmar kommer inom kort att utöka bussparken med två nya bussar av fabrikat Scania-Vabis med karosser byggda av AB Thors verkstäder i Åby och med plats för 65 passagerare varav 32 sittande.
Vi tar ett kliv in i femtiotalet nästa gång väl mött.
Den röda linjen startades i juni 1921 som vi nämnt i tidigare inlägg och linjen betjänades av en buss men drygt en vecka senare utökades vagnparken med en vagn till av fabrikat T-Ford.
För tjugofem öre fick passagerarna åka hela sträckan och det var relativt vanligt att folk roade sig med att nöjesåka i stadens nymodigheter som ett slags tidsfördriv på söndagarna.
Under lördagarna var trafiken rätt kraftig varpå en bestämmelse att bussar inte fick färdas över torget vid dessa tider för att minska risken för olyckor, man fick istället nöja sig med att göra en lov runt Storgatan men bestämmelsen upphävdes emellertid och trafik över torget tilläts oavsett veckodag.
Röda linjen övertogs 1924 av Verner och Edvard Nilsson för att 1927 byta ägare då linjen togs över av Erik Kågestam som ägde bussbolaget fram till 1931.
Nedan Internationalbussen gick i trafik på röda linjen 1929.
1924 kom Kalmar stads drätselkammare underfund med att man skulle ta ut en extra skatt på bussar som påstods innebära ett slitage på vägarna, att vägarna slet på bussarna och fjäderbrott och punktering var vanligt tog man ingen notis om och redan 1925 lyckades bussägarna efter överklagande till Kungliga H M få skatten upphävd.
Röda linjen fick snart en konkurrent i Blå linjen som startades av åkeriägarna Oscar Franzén, Emil Palmqvist, C M Svensson och den Palmqvistska linjen blev sedermera allmänt känd som blå linjen och bussarna målades blåa med ett gult streck längs med busskarossen.
Palmqvist blev sedermera ensam ägare till blå linjen och Hugo Dahlbom var ägare av den röda linjen fram till 1943 då Kalmar stad övertog ägarskapet för bägge linjerna.
En busschaufför har en önskan från 1948:
- Håll avgiften i beredskap, låt inte barn stå i bänkarna, visa bättre trafikkultur och kära bilister det finns väl andra platser att parkera på än busshållplatser?
När man tittar lite närmare på den röda linjen så kan det nämnas att bussarna var svarta men året 1931 övertog Hugo Dahlbom röda linjens busstrafik och dom svarta bussarna blev nu röda så man kan faktiskt påstå att det var först då som linje röd verkligen blev röda linjen.
Som kuriosa kan nämnas att bussarna på 1920 talet var utrustade med gardiner men denna trivsel försvann då vissa passagerare togs sig friheten att snyta sig i gardinerna.
Vintertid så fanns det inga defrosteranläggningar i bussarna utan bussföraren fick gnida rutorna med en liten påse salt, sidorutorna nonchalerades då man endast nöjde sig med sikt framåt och förarna hade filtar runt benen och förarna på röda linjen hade det vintertid rätt bekvämt då dom stod inne i garaget på Manillagatan.
Nedan: Röda linjens vagnpark.
Värre var det för "di blå" som hade sina bussar utomhus och fick kolelda under bussarna för att få igång bussarna på morgonen.
Dom flesta utav bussarna var utrustade med brevlådor men det var sällan som folk lade post i dom så tömningen av dom var allt annat än sporadisk.
På frågan tömmer ni lådorna? svarade en av förarna sanningenligt
-Ibland tömmer vi -ibland inte.........
Röda linjens första buss notera texten på sidan, Johannesborg, Storgatan, Ängö.
Vi tar oss en titt på biljettpriset 1929........röd linje och ville du åka vidare med blå linje så kostade det 10 öre.
En tur med röda linjen genom staden.
Nästa gång kliver vi in i 1948..........och Kalmar Omnibusförenings vagnpark.
Väl mött.
Läs om 1920 talets busstrafik i Kalmar
